Usch och fy va tragiskt. En så ung människa och ett sånt förjävligt öde. Jag kan inte ens försöka börja förstå vad hans familj går igenom just nu. Han verkade vara en ganska skön kille. Jag har två minnen av honom som står i särklass från alla andra. SVT sporten i samband med att han slog igenom i början på 2000-talet. Hemma hos reportage i hans nya lägenhet. Stefan berättade att han inte lagar så mycket mat själv och när han har fester brukar hans kompisar och lagkamrater gilla att jävlas med honom. Efter en fest kunde han inte hitta fjärrkontrollen till TVn. Han letade och letade men gav upp efter ett tag. Accepterade att den var borta. Några veckor senare hittade han den... i kylen... 

En sommarnatt i Borgholm, kan ha varit nångång 2004-2005. HV71 körde försäsongsläger av nåt slag i Borgholm förr om somrarna. Micke och jag gick ner mot Strand för att kolla läget. Utanför står två killar. Den ena drägghänger mot räcket och kan inte stå rakt alls. Den andra halvskriker åt vakten "vet du inte vem det där är?" vakten svarar "Jo, men han är ändå för full" När vi passerat sa Micke; "såg du vem det va?" Nej! "Det va ju Stefan Liv". Jag vände mig om och tittade igen. Jag hade inte förväntat mig att han skulle va så smal och liten. Och shit va dräggig han såg ut. Det såg ut som grungen hade fått en revival...

Läste att han gifte sig i somras. Det gjorde vi med. Skulle nåt hända med Micke vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Jag ser att han lider just nu, men vet inte vad jag ska göra, jag är ju grymt ledsen jag med. Så vi sitter här som i ett vakum och vet inte vad vi ska ta oss till. Lilla farmor.

//C